Styrenheten är hjärnan i Z-Wave-nätverket. I den lägger man till alla de enheter man vill använda i hemmet, och ofta kan man skapa olika ”scener” för vad som ska hända i nätverket när ett visst villkor är uppfyllt. Man skulle kunna likna styrenhet vid en trådlös router, fast den kommunicerar på ett annat protokoll och istället för datorer ansluter man brytare, dimrar och sensorer.

Brytare och dimmers har liknande funktionalitet, men dimrar kan användas för att ställa ljusstyrka på lampor genom att ändra den mängd ström som går in i dem. Vissa brytare och dimrar har också energimätning, så att man kan se hur mycket ström de anslutna prylarna drar.

Brytare finns i lite olika varianter, vanligtvis med ett respektive två relän. Ett relä slår av och på strömmen när man skickar information till brytaren att så skall ske. Ett dubbelrelä kan alltså styra två olika uttag eller lampor, fristående från varandra. En fördel med Fibaros enkelbrytare är istället att den har en extra ingång som man kan använda för att anropa en scen. Man kan alltså med ett knapptryck på denna tända alla Z-wave-anslutna lampor i ett rum, eller vad man nu kan tänkas vilja göra.

Man sätter en plug-in-brytare i ett uttag, och kan sedan ansluta något elektriskt som man vill kunna fjärrstyra av/på i den brytaren. Detta är den enklaste typen av fjärrstyrning då man enkelt installerar enheterna själv.

Insatsbrytare och insatsdimmers fungerar likadant som motsvarande Plug-in-enheter, men man bygger in dem exempelvis bakom eluttag eller väggmonterade strömbrytare. Installation av dessa skall utföras av behörig elinstallatör.

Det finns också fjärrkontroller som kommunicerar över Z-Wave-nätverket. Dessa kan associeras med brytare/lampor för att fjärrstyra dem, alternativt går det också i de lite mer lyxiga kontrollerna att associera en knapp med en ”scen”, för att utföra lite mer invecklade kommandon. Mer info om scener och script nedan.